Besviken



Sen släpptes bomben, och mina drömmar försvann. Du berättade. Hon ville ha dig tillbaka och med ens förstod jag. Du hade inte kommit över henne. Det var henne du smickrat. Mitt leende suddades ut på en millisekund och nu stirrade jag på den grusiga marken med tårar i ögonen. Du sa att du inte visste vad du skulle göra, att du hoppades att jag inte var ledsen. Jag svalde gråten, tittade på dig och sa att du skulle följa ditt hjärta.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0